fannykarolina

Vad är kärlek egentligen...?
Det är helt omöjligt att beskriva...
För en del pirrar det i magen, andra blir kallsvettiga och andra blir energiska när dom är med personen, jag blir allt tror jag. :)
Men ibland innebär det också lite gräl eller kanske till och med bråk. Nej, jag och Markus har inte bråkat, men vi har väl våra diskussioner också.
Jag älskar honom verkligen och han betyder väldigt mycket i mitt liv. Han är den som ger mig styrkan att gå upp från sängen, han ger mig styrkan att leva.
Men jag känner själv att jag inte är den bästa för honom, han förtjänar såå mycket bättre än mig. Han är verkligen underbar men vad får honom att välja mig egentligen? Jag kan verkligen vara en satmara ibland.
Ena stunden kan vi prata om framtiden, vårat bröllop och barn och så. Andra stunden kan vi diskutera om vad vi inte får göra för varandra. Vi har alla olika tycken om saker och ting, och det har vi med. Vi är inte precis kopior av varandra, det låter värre än vad det är men så är det faktiskt inte. Klart att vi tycker lika på en hel massa olika saker, men det är just en grejj som vi hakat fast oss på, en sak som vi tycker helt olika på. Allt annat är som en dans på rosor, dock inte taggig och jävlig, utan alldeles alldeles underbar!
Nu återgår vi till ämnet, det mindre bra ämnet..
Vi kan sitta och diskutera det här flera timmar och ibland sitter vi bara några minuter och diskuterar det här fasansfulla ämnet. Men allting ordnar sig alltid till slut, vi vaknar upp ur en lång lång dröm... en sämre dröm, dock. Och då inser vi hur mycket vi behöver varandra egentligen. Vi är inte bara tillsammans, inte bara bästa vänner, nej, vi är också i behov av varandra, vi andas tack vare varandra.
Jag vet att du inte läser det här, älskling, men jag älskar dig verkligen!

Puss på dej, saknar dig såå otroligt mycket <'3